Förändringar i boendets ideal år 2022
Under de senaste två åren har finländarnas uppfattning om den idealiska bostaden förändrats något. Boendets ideal har påverkats både av coronapandemin och av kriget i Ukraina; med andra ord återspeglas världsläget starkt i finländarnas boende.
Med boende avses såväl bostäder som hemliknande fritidsbostäder eller långvarigare vistelseutrymmen. Hemmet är den huvudsakliga boendeplatsen, men hemmet är inte bara ett fysiskt utrymme utan också en emotionell eller mental plats. En undersökning som Finlands Bostadsmässa låtit göra berättar om förändringar i boendet under de senaste två åren. Här kan du läsa mer om de tre centrala förändringarna.
Trivsamma och rymligare bostäder
I det idealiska boendet framhävs bostadens trivsel och rymlighet. 53 procent av respondenterna vill bo i egnahemshus och större bostäder intresserar. Höghusboendet har minskat ytterligare i popularitet, medan radhusidealet har bibehållits på samma nivå. Av det idealiska boendet förväntar man sig plats för trivsel och arbetsro, under den tid som tätortstjänsterna hållit stängt. Man ska kunna trivas hemma även under långa perioder och det ska vara möjligt att distansarbeta. Boendetrivseln uppskattas allt mer och lugnets betydelse framhävs. Det är viktigt att kunna göra saker mångsidigt i hemmet i stället för att alltid göra dem någon annanstans.
Intresset för urbana boendemiljöer har minskat något, från 69 till 62 procent. Intresset för storstadsliknande boendemiljöer har också minskat med 9 procent, från 29 till 20 procent. Det förlängda undantagstillståndet och en förstärkt osäkerhet har påverkat boendets ideal då dessa har framhävt hemmets funktionella egenskaper och minskat betydelsen av estetiska värden. Glesbygden ökar något i popularitet och de mindre städerna har återgått till att vara lika populära som för två år sedan.
Då hemmets renlighetsideal har ökat något satsar man nu på hemmets hygien. 53 procent av respondenterna säger att bostaden alltid ska vara så dammfri och ren som möjligt.
Närnatur och närsamhälle
Distansarbetet har framhävt närheten till naturen, då man som motvikt till distansarbetet vill koppla av i naturen. Därför är naturen och goda friluftsmöjligheter viktiga. På grund av de exceptionella situationerna vill man ha möjlighet att vistas utomhus och röra sig i fred, trots att det skulle finnas restriktioner på grund av en pandemi eller någon annan kris.
Undersökningen visar att även närsamhällets betydelse har ökat. Nu värdesätter man allt mer det egna bostadsområdet, den egna gården och fridfullhet. Viljan att bo närmare familjen och uppskattningen för närsamhället har ökat. Man vill att hemmet ska vara en genuin fristad.
Flyttviljan har sjunkit något under de senaste två åren. Tidigare hade 50 procent av enkätens respondenter inte planerat en flytt, men nu har siffran stigit till 56 procent. Nöjdheten med den egna boendeplatsen har förblivit nästan oförändrad och i själva verket finns det fler helt belåtna än tidigare.
Fritidsbostäderna har sjunkit något i popularitet. 38 procent av respondenterna äger ingen stuga och drömmer inte om en stuga, 30 procent drömmer om en stuga och 29 procent av respondenterna har en stuga.
Självförsörjning och energieffektivitet
Både coronapandemin och kriget i Ukraina har påverkat boendets ideal. Exempelvis har självförsörjningsidealet framhävts. Den idealiska bostaden borde vara självförsörjande och ha gott om plats för alla familjemedlemmar. Kriget i Ukraina har bidragit till att stärka hemmets säkerhet och självförsörjning, exempelvis i form av hemförråd. Allt fler har ett hemförråd för eventuella kriser.
Väldigt många oroar sig för energifrågor. Betydelsen av det idealiska boendets energisjälvförsörjning har ökat betydligt från 55 till 67 procent. På två år har kravet på det idealiska boendets energieffektivitet ökat med sju procent Från 75 till 82 procent. Boende som möjliggör elbilskörning anses nu viktigare än tidigare; 51 procent av respondenterna lyfte redan fram det här som viktigt.
Trots att världsläget har påverkat boendets ideal upplever 57 procent av respondenterna att dagsläget inte alls har förändrat deras ideal för boendet. 11 procent av respondenterna upplever att coronapandemin i hög grad har påverkat idealen. Hos nästan alla respondenter väcker osäkerheten kring världsläget oro.
Källa: Finlands Bostadsmässa har undersökt boendets ideal bland finländarna år 2020 och år 2022. Syftet är att producera en noggrann definition för i vilken riktning boendet bör utvecklas. Boendets ideal 2022, Noren 2022 N=1211, Norstat-panelen, sampel som representerar Finlands befolkning Enkäten genomfördes i april år 2022. Resultatens felmarginal är +/- 3 %. Enkäten baserar sig på en djupgående etnografisk utredning om finländska ideal för boende som gjordes i början av år 2020.
Muita uutisia
Prognos för bostadsmarknaden 2025 – Bostadshandeln i Finland ökar med 8–10 procent nästa år
Sb-Hems verkställande direktör och Sparbanksgruppens chefsekonom förutspår att bostadsmarknaden växer och att bostadspriserna stiger i Finland nästa år. Läs vår senaste prognos för bostadsmarknaden 2025.
Höstens arbetsmarknadsförhandlingar påverkar utvecklingen på bostadsmarknaden
En mer varaktig uppgång i bostadshandeln hotas av risker som representerar två ytterligheter. En konfliktfylld höst på arbetsmarknaden eller en marknad som växer för snabbt och ett lågt utbud kan få bostadsmarknaden att stanna av på nytt.
Bostadsnedgångens skador verkar bli mindre än befarat
Med undantag av enstaka fall har många av de hot om tvångsförsäljningar, problem för aktieägare på grund av bostadsbolagens stora lån för nyobjekt eller ofärdiga byggprojekt inte förverkligats.