Till innehållet
Nyheter

Statligt stöd behövs för att sätta fart på bostadsproduktionen i Finland


För att bostadsmarknaden ska fungera krävs det en viss grad av nyproduktion, särskilt i stora städer och tillväxtcentrum. Jukka Rantanen, vd för kedjan Sb-Hem, föreslår statsgaranti för lån under byggtiden för fritt finansierade nybyggen. Detta skulle underlätta byggherrarnas svåra situation och påskynda byggandet av nya bostäder i Finland.

– På bostadsmarknaden i Finland, särskilt i tillväxtcentrum, utgör finansieringen för byggfirmor och nybyggen en avsevärd flaskhals för nybyggnationen. I dag är bankerna av förståeliga skäl mycket mer försiktiga med att finansiera nybyggen än till exempel så sent som 2021. Då gick handeln med nybyggda bostäder het och nya objekt såldes redan under förhandsmarknadsföringen, säger Jukka Rantanen, vd för Sb-Hem.

– Inom nyproduktion är läget exceptionellt svårt just nu och byggnadsentreprenörerna har det oerhört tufft, vilket enligt mig är mycket oroväckande. För att bostadsmarknaden ska fungera krävs det en viss grad av nyproduktion. Dessutom behövs nyproduktion för att stödja utbudet. Snart befinner vi oss i en situation där det saknas objekt att sälja på marknaden, eftersom endast begagnade bostäder erbjuds, betonar Rantanen.

– Bostadsmarknaden i Finland förväntas öka avsevärt senast under den senare hälften detta år. Jag tror att bostäderna i nybyggen som redan är färdiga kommer att gå åt relativt snabbt när marknaden tar fart. Enligt experters bedömningar kommer vi att ha omkring 4 500–5 000 nya osålda bostäder i vår. Om byggfirmorna har möjlighet och vilja att vara flexibla när det gäller försäljningspriserna på dessa bostäder tror jag att den mängden kommer att bli såld inom ungefär ett halvår, säger Rantanen.

– För att få fart på nybyggnationen och särskilt den fritt finansierade bostadsproduktionen i de stora städerna och tillväxtcentrumen i Finland behövs det stöd från staten. Många byggherrar skulle kunna börja förverkliga sina nybyggen som har legat på planeringsbordet länge, om de hade möjlighet att få statsgaranterat lån för byggandet.

– Statsgarantin skulle också göra att de konsumenter som är intresserade av nybyggda bostäder också vågar lita på att byggena faktiskt blir klara. Det är flera byggfirmor som har gått i konkurs och nybyggen som inte

har blivit klara på grund av det, och detta har skrämt bort många konsumenter. Statsgarantin skulle vara en viktig trygghet för köpare av nybyggda bostäder.

RS-systemet bör också uppdateras till 2020-talet

– Jag vill även starta en diskussion om en annan sak som påverkar bostadsmarknaden och nybyggnationen. Det nuvarande RS-systemet behöver förnyas. Det är bristfälligt och delvis också föråldrat, säger Rantanen.

– Ett problem med RS-systemet hänför sig till specificeringen av betalningsposterna som är en obligatorisk bilaga till RS-avtalet. Där fastställs vilken byggnadsfas som ska vara klar för att en post ska förfalla till betalning för köparen. Betalningsplanen av stor betydelse för köparen. Dessvärre går det i praktiken ofta så att byggfirmorna fakturerar poster även om den byggnadsfas som krävs ännu inte är klar. Ingen verkar ha tillräcklig kontroll över att faktureringen faktiskt sker i enlighet med betalningsplanen. Och när övervakningen inte fungerar tvingas köparna ofta ovetande betala mer än de egentligen behöver, i förhållande till hur klar deras bostad är. Den senaste tiden har detta lett till problem.

Planläggning kan styra att nybyggnationen är tillräckligt mångsidig

– Ett stort problem vid försäljning av nybyggda bostäder har också varit att utbud och efterfrågan inte möts. I städer och tillväxtcentrum har det byggts för mycket små bostäder de senaste åren. Och de få bostäder i familjestorlek som byggts är alldeles för små till kvadratmeterna för barnfamiljers behov, säger Rantanen. – I många av de s.k. investerarhusen som byggdes i slutet av 2010-talet och början av 2020-talet är bostäderna alldeles för små till kvadratmeterna i förhållande till antalet rum. Det finns till exempel familjebostäder med hela fyra rum på totalt endast drygt 50 kvadratmeter. Man kan inte prata om boendekomfort för familjer i sådana små lyor.

– Enligt mig är nybyggnationens framtid att man i Finland börjar fokusera på att bygga nya bostäder med en mer traditionell rumsfördelning. Nybyggen där det finns bostäder i alla storlekar.

– Jag tycker också att man särskilt i de stora städerna och tillväxtcentrumen i Finland borde skärpa villkoren i planläggningen lite, till exempel vad gäller bostädernas yta. Det kunde vara klokt att genom planläggningen styra nybyggnationen till exempel stadsdelsvis. Tidigare var regeln till exempel i Helsingfors att den genomsnittliga storleken på bostäderna i ett nybygge skulle vara 75 kvadratmeter. Kanske vi kunde gå tillbaka till ett liknande system, för att kunna säkerställa att efterfrågan och utbud möts bättre och att bostadsmarknaden i Finland fungerar på lång sikt, säger Sb-Hems vd Rantanen.

Ta kontakt om du vill diskutera läget på bostadsmarknaden i Finland med mig:

Jukka Rantanen

Verkställande direktör, eMBA

+358 50 341 1391

jukka.rantanen@spkoti.fi

Muita uutisia