Bostadsnedgångens skador verkar bli mindre än befarat
Enligt VD för Sb-Hem Jukka Rantanen verkar skadorna av den djupa och exceptionellt långa recessionen på bostadsmarknaden bli mindre än befarat. De värsta och mest fruktade hotbilderna har åtminstone inte hittills materialiserats. Även om den finländska ekonomin fortfarande står inför utmanande tider har bostadsmarknaden börjat förbättras långsamt och mer varaktigt.
– Bostadshandeln verkar äntligen röra sig i en mer gynnsam riktning och mot ett mer normalt marknadsläge. Nu när de svåraste tiderna ligger bakom oss stöder finländarnas långvariga uppdämda behov av att byta bostad bostadshandelns uppgång. Euribor-räntorna har redan sjunkit betydligt och kommer att sjunka ytterligare i år, inflationen har sjunkit till en procent och bostadspriserna har nästan slutat falla, säger VD för Sb-Hem Jukka Rantanen, som ställer sig försiktigt optimistiskt till bostadsmarknadens framtid.
– Även om fastighetsförmedlings- och byggsektorn har drabbats mycket hårt under de senaste två åren, har nedgången på bostadsmarknaden hittills hanterats relativt väl ur ett konsumentperspektiv. Det kunde ha varit mycket värre. Under den utdragna lågkonjunkturen på 1990-talet realiserade kreditgivare och banker bostäder, fastigheter och fritidshus dagligen. Vid den tidpunkten kunde bostäderna inte säljas frivilligt, eftersom det inte fanns några köpare på marknaden. Volymen och priset för bostadsaffärer sjönk med 50 procent. Bankerna hade också stora problem och flera gick i konkurs, fortsätter Rantanen.
– I den lågkonjunktur som nu varat i två år har bostadsaffärerna hela tiden fortsatt, trots att antalet affärer har minskat kraftigt. Med undantag av enstaka fall har jag inte hört om några tvångsförsäljningar. Även om den allmänna kostnadsnivån och boendekostnaderna har stigit ganska mycket sedan kriget i Ukraina startade, har antalet nödlidande lån inte heller ökat nämnvärt under de senaste två åren. Finländarna har kunnat sköta sina lån väl.
– Jag har inte heller sett eller hört talas om ett enda fall där bostadsbolagens stora lån för nyobjekt har gett upphov till betydande problem, till exempel så att en investerande aktieägare inte har kunnat betala sin andel och andra aktieägare skulle ha blivit tvungna att även betala för dennes låneandel. I början av lågkonjunkturen skrevs det även ganska mycket om denna hotbild i medierna. Jag tog själv upp frågan i våra meddelanden, konstaterar Rantanen.
– Lyckligtvis har det förekommit betydligt färre fall än befarat, där byggandet av ett nyobjekt har avbrutits på grund av att byggherren har gått i konkurs. Med tanke på den relativt stora volymen byggnation av nya bostäder har det endast förekommit ett fåtal projekt där byggnationen har lämnats ofullbordad och delägarna har varit tvungna att använda en RS-säkerhet för att slutföra byggnationen.
Försäljningen av fritidsbostäder i Finland ökade med 16 procent i juli
– Den positiva utvecklingen av handeln med stugor och fritidsbostäder tyder också på att konsumenterna har klarat av lågkonjunkturen ganska bra. Jämfört med ett år tidigare ökade försäljningen av fritidsbostäder i Finland med 16 procent i juli. I en svår ekonomisk situation är det första man gör att skära ner på extra kostnader och skjuta upp större drömmar, såsom att köpa en bil eller en stuga, säger Rantanen.
– Även under nedgången på bostadsmarknaden har det varit brist på fastigheter till salu på de mest populära semesterorterna. Efterfrågan har varit större än utbudet. Även detta har förvånat mig. Faktum är att jag var ganska säker på att en hel del objekt som hade köpts på en ingivelse under coronatidens stugförtjusning skulle ha kommit tillbaka på marknaden. Detta har inte varit fallet. I år har det totala värdet av stugförsäljningen ökat med 4,8 procent och det totala antal affärer för hela året har ökat med 0,9 procent. Trots mina förväntningar har de stugor som köptes 2021 inte återvänt till marknaden, åtminstone inte i någon större utsträckning.
Regleringens kraft och effekt visar sig under en kraftig förändring av den ekonomiska situationen
– Det finns många skäl till att vi har tagit oss ur lågkonjunkturen med relativt små skador. Finländarnas förmögenhet har stärkts på lång sikt och exempelvis under coronatiden ökade sparandet. Köpkraften hos många finländare har också stärkts av allmänna, även relativt stora, löneökningar. Många har haft pengar sparade på sina konton för sämre tider, och när kostnaderna har stigit har dessa besparingar kommit till användning, säger Rantanen.
– Vi har säkert också lärt oss av tidigare erfarenheter och tagit bättre hand om vår ekonomi med tanke på eventuella svåra och utmanande tider. Även om reglering alltid kritiseras, så tycker jag personligen att regleringens effektivitet har kommit fram i denna kraftiga förändring av den ekonomiska situationen. Finansinspektionens reglering av bankernas soliditet och belåningsgrad har exempelvis skyddat konsumenterna från överskuldsättning och tryggat ställningen för dem som har bostadslån. Nu kan vi också tacka det obligatoriska stresstestet om sex procent, som alla banker använder för att kontrollera betalningsförmågan hos dem som söker bostadslån innan de fattar ett kreditbeslut. I slutet av 1980-talet pressades bostadsköpare mer eller mindre mot sin vilja till lån på 110 procent. Vi minns alla de olyckliga konsekvenserna av detta. I dag är långivarna med rätta strängare och noggrannare.
Ta kontakt om du vill diskutera läget på bostadsmarknaden mer detaljerat med mig:
Muita uutisia
Bostadsnedgångens skador verkar bli mindre än befarat
Med undantag av enstaka fall har många av de hot om tvångsförsäljningar, problem för aktieägare på grund av bostadsbolagens stora lån för nyobjekt eller ofärdiga byggprojekt inte förverkligats.
Tröskeln att köpa en ny bostad är hög över hela Finland
Finländarna drömmer om ett nytt hem, men tröskeln att köpa en nybyggd bostad är hög över hela Finland.
Bostadsförsäljningen väntas ta tydligare fart först under hösten
Enligt undersökningen ”Var drömmer du om?” som Sb-Hem låtit göra intresserar stora renoveringar och maximibelåning inte bostadsköparna. Konsumenterna har blivit mer försiktiga när de köper bostad. Bostadens och bostadsbolaget skick och räntenivån har en stor inverkan på finländarnas beslut att köpa eller byta bostad.